Spelmusik har utvecklas enormt sedan de första spelen kom. Det har blivit ett viktigt element i alla spel och ger oss inte bara en känsla, utan även en historia.
Om vi bara ser på gamla arkadspel märker vi genast att musiken är väldigt monoton och repetitiv. Den skapades av de som programmerade spelen, så det låg inte så mycket musikaliska tankar bakom det hela. På den tiden handlade det mer om att det inte skulle vara så tyst och kanske sätta tonen för spelet: om det var ett actionspel skulle det ha lite hårdare toner än om det var ett barnspel.
Faktum är att man lade inte så mycket vikt eller fokus på spelmusik förrän Commodore 64 och NES kom ut på spelmarknaden. TV och hemdatorer kunde alltid producera bättre ljud än arkadspel, så när dessa spelkonsolerna kom ut hade de separata ljudchip. Man började äntligen anlita riktiga musiker för att skapa tonerna i spelen.
1990 kom Supernintendo ut på marknaden och ljudet hade digitaliserats: det betydde att de kunde skapa åttakanaligt ljud med en helt ny kvalité. Sedan dess har det bara blivit bättre. Se bara på nya arkadspel och slotsspel. Förr i tiden var ljudet väldigt simpelt och monotont. Men starta ett av de senaste slotsspelen och hör skillnaden från 80-talsmusiken nedan.
Idag kan man till och med studera spelmusik som en del av sin spelutvecklingsutbildning eller som separata kurser. Det har blivit en helt egen genre där man kan vinna priser och få stora framgångar. Soundtracket från Silent Hill-spelen, skapade av Akira Yamaoka, har prisats i flera år och är en blandning av instrumental skräck och sköna melodier. Och hans signaturmelodi för spelen har blivit en kultklassiker inom musikbranschen.
